Mitt humör går upp och ner hela tiden nu. Ena stunden kan jag bli uppriktigt ledsen över någonting, men sedan kan jag må bra igen och bara fortsätta med dagen. Eller jag undrar faktiskt om det jag tror är att "må bra", bara är något jag intalar mig själv. Vet inte vad jag ska komma fram till egentligen, för jag vet inte riktigt vad som pågår, men det känns skönt att skriva av sig. Jag antar att allt kan bara bli för jobbigt ibland, om ni har haft den känslan någon gång. Olika rädslor och saker som trycker. Man kan inte vara glad eller lycklig varenda dag och ibland blir man bara nedstämd. Då behöver man den där pussen eller någon som säger att det kommer bli bra igen. För bara sådana småsaker kan betyda så jävla mycket. Även fast man underskattar det alldeles för ofta.