Att vara sjuk är verkligen den tråkigaste upplevelsen i livet, inte ens filosofi tar första platsen. Har sovit, tittat på något avsnitt av Golden Girls (som är ett av barndoms-favoriterna, lillgammal - jag vet), sovit lite till och snorat mig igenom hela dagen. Det känns som om 2 år av mitt liv har långsamt passerat förbi. Sedan tänker jag alltid när jag inte är sjuk, att om jag väl blir det så kan jag ju få undan all läxa som behövs göras för att jag har ju tid. Nej. Det blir ALDRIG så. Huvudet blir betong och kroppen blir lika bräcklig som ett äggskal. Det enda man förmår är att lyfta fjärrkontrollen och byta kanal. Kanske, orkar man också att sätta sig upp men det kan vara för mycket begärt. Har jag berättat hur mycket jag avskyr att vara sjuk? Just det.
Usch det här blev ett riktigt pity party men tristessen tog över. Jaha jag ser att Cops är på tv. Fjärrkontrollen är för långt borta. Suck.